Sandoholmen i Glomma.
Per Hansen från Østerås i Østfold, upptäckte under 1990-talet gropar i marken på halvön Sandoholmen i Glomma. I samband med en av dessa påträffade han flinta. Han menade att det här fanns spår av hyddor (tufter) från stenålder. Det påträffades 13 gropar på Sandoholmen. Hansen tänkte sig en att de legat vid havsstranden. Idag ligger platsen på ca 100 m o.h. Detta ger en strandlinjedatering på ca 7200 f.Kr.
Per Hansens kartskiss över de misstänkta stensålderstufterna.
Arkeolog Ingrid Fuglestvedt såg likheter mellan groparna på Sandoholmen och stenåldershyddor längre upp för Glomma. Dessa är spår av en inlandsbebyggelse och är minst 2000 år yngre än strandlinjedateringen av Sandoholmen. De var från en tid då även Sandoholmen låg i inlandet vid älven Glomma.
Sandoholmen vid en havsnivå 100 meter högre än idag.
Glomma är reglerad med en dam, vattenytan är idag ca 100 m o.h. Flera av de gropar Hansen påträffade ligger precis i vattenkanten. För 100 år sedan, innan regleringen, låg de 10 meter över Glomma och ett gott stycke från älven. Om Hansen har rätt såg platsen ungefär ut som idag när den var i bruk, frånsett att den var omgiven av salt- och inte färskvatten och att det inte växte granar här under stenålder.
Utgrävning med Glomma i bakgrunden.
Efter tre dagars utgrävning har 100-tals flintföremål har påträffats. Ett första intryck är att fynden bekräftar Hansen datering. Därmed har vi ett unikt fynd i så måtto att vi inte behöver rekonstruera landskapet runt boplatsen, regleringen av älven har återställt vattennivån till samma nivå som vid bosättningen.
En "core tablet", typiskt avfall vid spån- (flekke-) produktion på koniska kärnor.
Återstår frågan om groparna verkligen är spår av stenålders bostäder. Denna skall vi försöka lösa under de återstående fyra utgrävningsdagarna.