Utgravingsprosjekt Bjørnstad søndre

Gravfeltet på Bjørnstad

20.06.17
Av Jakob Kile-Vesik
Fältet efter avbaning. Sett mot nordväst. Fotograf: Aleksi Pienimäki

På Bjørnstad Søndre ska det läggas till rätta för vidare bebyggning av näringslokaler och därmed startade detta projekt upp och Riksantikvarien gav, i 2015, tillåtelse för ingrepp i kulturminnet med vilkor om arkeologisk utgrävning. Undersökningen berör den södra delen av ett gravfält som delvis har undersökts vid två tillfällen tidigare. Man grävde på platsen både 2000 och 2006 och återfann då elva gravar och nio kantdiken (fotgrøfter). Dateringar från dessa undersökningar samt registreringen i området spänner helt från romersk järnålder till vikingatid och visar då till ett fält som har varit i bruk under en längre tidsperiod.

Fältet före avbaning. Sett mot väster. Fotograf: Aleksi Pienimäki

Av de elva gravarna som undersöktes 2000/2006 var tre kvinnogravar, tre mansgravar, två möjliga mansgravar, två av okänt kön samt en dubbelgrav med en man och en kvinna. Denna jämna fördelning av män och kvinnor kan tyda på att det rör sig om ett gårdsgravfält. De gravlagda låg i en rad olika typer av gravar: obrända kistgravar, brandgravar, en båtgrav och en fint arrangerad kammare förekom. Bland fynden från dessa gravar så framkom det spännen, en nyckel, brynen, ringnål och flera vapendetaljer med mera.

Målet med denna undersökning av det större gravfältet på Bjørnstad Søndre är att sätta in gravarna i ett kulturhistoriskt sammanhang. Vi ska även att se till dess inre och yttre organisering, vad är rådande gravskick, kan man se spår efter ritualer, återfinns det föremål och hur ligger de placerade? Det är också intressant att se till gravarnas lokalisering och tidsmässiga sammanhang i förbindelse med andra kulturminnen i området och om man kan se spår efter andra förhistoriska aktiviteter på ytan.

Gården Bjørnstad som innehar detta gravfält delades före 1390-1400 upp i en norra och en södra del. Gravfältet ligger på gränsen mellan Nordre och Søndre Bjørnstad. Det är sedan tidigare känt två andra gravfält på dessa gårdar och då det är relativt kort mellan alla dessa tre fälten så är det inte helt omöjligt att det rör sig om ett större sammanhängande gårdsgravfält.

Många av de äldre undersökningarna av gravar, från sista halvdel av 1800-talet och början av 1900-talet, var smala i sina beskrivningar och uppfyller inte dagens krav på dokumentation. Därför bidrar nyare grävningar av dessa kontexter med viktig kunskap gällande deras utformning och organisering. I dag rör sig ej intresset enbart om fynden utan gravens konstruktion och lokalisering är minst lika viktig. Gravarna är spår efter den dödes religion, politik, ekonomi och sociala status. Gravminnen av denna typen ger även kunskap om flera aspekter av det förhistoriska samhället, så som: bosättningshistorik, samhällsorganisering, tro, dödskult och placering i förhållande till samtida bosättning.

Fältet efter avbaning. Sett mot väster. Fotograf: Aleksi Pienimäki

Över till lite mer detaljer om årets grävning. Vi är nu inne i projektets fjärde vecka och har precis startat utgrävningen av de kontexter och anlägg vi har på fält. De första tre veckorna gick åt till avbaningen av det nästan 6000 m2  stora området samt att rensa en del ytor för att få bra översiktsbilder och tydliggöra de strukturer som här låg. Detta blir då bara ett inledande inlägg och vi kommer följa upp när mer information framkommer om de påträffade kontexterna.

Fältet efter avbaning. Sett mot sydöst. Fotograf: Aleksi Pienimäki

Allt som allt har vi avtäckt 156 strukturer på fältet men detta är ett antal som kommer förändras ganska kraftigt allt eftersom undersökningen fortskrider. Detta på grund av att vi har registrerat flera stora ytor med lager som troligen döljer flera mindre anlägg samt att det på fältet ligger ett stort antal strukturer som verkar komma från den myr som tidigare legat i området. Dessa kan då vara naturliga men vissa av dem är mer eller mindre cirkelrunda och vi får utslag med metalldetektor i dem så en del av dem kommer få en snabb undersökning för att säkert avklara deras karaktär.

Någonting som är klart är dock att vi på fältet har flertalet stora kantdiken och ett än så länge osäker antal gravar. Elva kantdiken har observerats samt sex ytor med lager som kan vara delar av högfyll som legat bevarat under matjorden. Kantdikena varierar ganska kraftigt i storlek. De ligger från 6 meter i diameter helt upp till 20 meter. Detta visar att vissa av de gravhögarna som legat här har varit relativt stora i dimension. Det största diket har en bredd på ca 3 meter men det är mer vanligt att bredden ligger mellan 80 cm och 1 meter. I de två största dikena är det tydliga ingångar i diket in till den centrala delen av högen. Ett av dessa kantdiken har också legat kring vad som bara kan klassas som en långhög. Den har ett längdmått på 19 meter men den totala bredden på anlägget ligger bara på ca 13 meter. Inom tre av dessa högar ligger det ett större lag där vi påträffat en hel del bränt ben. Detta är troligen del av högfyllet som har bevarats under matjorden. Inom flera av de andra dikena ligger det nedgrävningar som möjligen kan vara en del av gravkontexten/konstruktionen.

Fältet efter avbaning. Sett mot nordväst. Fotograf: Aleksi Pienimäki

Vidare om de lager/högfyll vi har där vi ej uppmärksammat kantdike så ligger de på en storlek mellan 3 och 6 meter och de är ibland lite ojämna i plan. Även här har det påträffats en del ben samt en del keramik och järnfynd. Vidare undersökning av dessa lager får visa om fler konstruktionselement kan påvisas.

Gällande flatmarksgravar, brandgropar och andra gravformer råder det än så länge lite osäkerhet angående antalet. Detta då det är flera områden som måste få en grundligare rensning samt att det är svårt att säkert definiera nedgrävningarnas karaktär när man bara ser dem i plan. Det är dock tydligt att alla gravformer här finns representerade då vi har allt från små runda nedgrävningar där vi ser ben, keramik och kol i överflatan till större rektangulära strukturer med en storlek kring 2×1 meter. Vidare undersökning får hjälpa oss att definiera vad vi här har men att det är ett flertal gravar råder det ingen tvekan om.

Utöver detta har vi också avbanat ett antal bosättningsspår, så som kokgropar, stolphål, nedgrävningar och hålvägar. Hålvägarna ligger i sydväst-nordöstlig eller väst-östlig riktning och verkar vara leder som tog en förbi gravfältet och ned mot Vestvannet och historisk känd bebyggelse som ligger beläget öster om vårt undersökta område. Gravfältet ligger här helt perfekt placerat, uppe på höjden med god utsikt ned mot vattnet. Speciellt om man ser bort ifrån de ljudvallar och liknande som i dag är byggda kring fylkesväg 118 och E6.

Kartbild över undersökningsområdet.

Gällande fynd så har det av naturliga skäl ej framkommit så mycket än då vi precis har avslutat arbetet med grävmaskinen. Dock så har en lite samling påträffats vid rensningen med krafsa ovan strukturerna. Det rör sig då om en hel del bränt ben, lite spikar och osäkra järnföremål och en del keramik. Främst kan det nämnas att det runt utkanterna av en av de rektangulära flatmarksgravarna påträffats en del nitar som ligger med ca 20 cm mellanrum. Dessa har troligen varit en del av kistkonstruktionen.

Det kan också vara värt att nämna att det från söder kommer in fyra-fem bäckfårer som efter ca 50 meter går samman till en större fåra som löper ut ganska centralt på denna norra sidan av vårt fält. Detta har ingen vidare arkeologisk innebörd men förklarar avsaknaden av strukturer vi har i denna delen av fältet.

Bäckfårer i söder. Sett mot öster. Fotograf: Aleksi Pienimäki

Det var en inledande rapportering av vad som framkom vid avbaningen på Bjørnstad Søndre. Nu ska det bli väldigt spännande att se vad som dyker upp när vi börjar röra oss ned i de lager och strukturer som har påvisats. Följ med här på Norark.no för vidare rapportering om vår framdrift.

Väl mött.




Legg igjen en kommentar

Felt markert med * er påkrevd. E-postadresser vil aldri deles.