Utgravingsprosjekt Åbøgrend

Brutalare metoder ger resultat i Åbøgrend.

15.06.13
Av Jakob Kile-Vesik
Hektisk dag i fält. Med Ole Petter Strømme, Lasse Jaksland, Anja Nordvik Sætre och Jakob Kile-Vesik. Foto: Christoffer Hagberg

Då så, ödets klocka har klämtat för dessa högar. Inga mer silkesvantar. Denna veckan rullade vi in med grävmaskin.  De två kvadranterna vi arbetade med inom hög 2 färdigställdes förhand, profiler tecknades och prover togs ut. Dock så återfann vi även denna gången inga direkta gravfynd. I och med detta är det alltså dags att drastiskt höja hastigheten.

Dock så har vi denna veckan haft besök av högre makter inom museivärlden och de var rörande överens med oss om att detta måste vara gravar. Så fina konstruktionselement ser man inte inom, exempelvis, röjningsrösen. Så som det ser ut nu har kantkedjan lagts ut först och sedan har man innanför fyllt på med en sandig silt för att jämna ut ytan, detta verkar främst vara en omrörd massa med material från skogsbotten. Ovan den har sedan själva röset placerats, dock har de stora stenarna ej gått hela vägen ut till själva kantkedjan utan det verkar vara ett mellanrum på ca 0,5 m mellan kedjan och merparten av stenpackningen. Bland dessa stenar ligger samma massa som under dem men ej i närheten av samma mängd och ej lika hårt packad. Mellan vissa stenar återfinns stora hålrum som inte fyllts med annat än luft. Ovan här igen har det sedan kommit ytterligare ett tunt lager, det innehåller ej lika mycket sten och går delvis ut över kantkedjan.

I och med att det fortsatt framstår som gravar men då vi inte har några säkra fynd ska högarna totalundersökas men som sagt med lite mer brutala metoder för att röra oss ned i lagren.

Med grävmaskinens hjälp gick vi snabbare ner i lagren inom den sista högen som vi ännu inte hade påbörjat. Mellan varje lager så rensade vi snabbt upp förhand och tog bilder samt mätte in nyframkommna konstruktionselement med totalstation. När botten framkommit så rensades profilen fram och tecknades, fotograferades och prover togs ut. Vi har nu tagit en rad olika prover såsom kol, makrofossil, mikromorfologi och pollen för att säkert kunna reda ut dessa kontexter under efterarbetet. Under denna dagen med maskin hade vi också med oss metalldetektor för att säkert fövissa oss om att vi ej missade något när vi gick ner i lagren.

Arbetet med den tidigare orörda högen uppvisade en mindre hög än de andra. Den hade ingen kantkedja och det låg betydlig t mindre sten i den. Centralt låg en relativt stor packning men sedan så övergick den till att mer vara uppbyggd av jord längs kanterna.

Stora delar av de fyra kvarvarande kvadranterna togs även de med maskin med samma metod som ovan beskrivits för att snabbt komma ned i även dem.

Under denna intensiva grävperiod så framkom det lite smått och gott av intresse som stärker och påvisar att detta är gravar vi har att göra med. Vi fick fram en kniv, en bjällra, något som liknar en sköldbuckla och något som bara kan omtalas som en svärdknapp. Knappens närhet till det föremålet jag tidigare beskrivit , under vecka 3, stärker min tro att det faktiskt var ett svärdshjalt vi då återfann.

Dock så hittade vi ej heller nu ben eller liknande. Vi gick så pass långsamt fram med maskin att om vi hade stött på ett brandflak eller liknande kolsamling skulle vi uppmärksammat den. Vad kan vi då skylla bristen på återfunnen gravläggning på? Den troliga plundringen som påvisas av centralt utkastad jord, tomrum i mitten av högarna och tjocka torvlager i ”plundringsgropen”? Eller kan det vi här undersöker vara Kenotaper? Tomma gravar för att hedra personer vars kropp man ej kunnat gravlägga av en eller annan anledning, såsom att de omkommit till sjöss.

Nu återstår därmed att rensa upp och ta bort de sista lagrena i botten på högarrna i jakt på nedgrävningar eller liknande som legat här under.

Sist men inte minst måste jag påpeka en sak. Vi har i två dagar nu haft med oss en ”kort, lätt, attackspade” ut i fält. En spade som militären använder. Man kan båda gräva med den och anfalla sina fiender. Det har nu också visat sig att det är ett fantastiskt verktyg att ha med sig i fält. Vi här i Åbøgrend rekommenderar den varmt till alla typer av fältarbete, men kanske främst när man jobbar med stora strukturer i utmark.

Nästa vecka blir då troligen vår sista här i Åbøgrend om inget mer spännande och tidskrävande dyker upp. Så Välkomna tillbaka då för vad som troligen blir den sista rapporteringen från fältarbetet här i  Åbøgrend.




Legg igjen en kommentar

Felt markert med * er påkrevd. E-postadresser vil aldri deles.





Follow

Get every new post on this blog delivered to your Inbox.

Join other followers: